Folkdräkt tryckt mönster
Sorundadräkten
Sorundaräkt med "tvärrandatröja". | Annan variant med den yngre tröjtypen. Båda med "örmössa". |
Sorundadräkten är en folkdräkt (sockendräkt) från Sorunda socken i Södermanland. Sorundadräkten är vid sidan av Vingåkersdräkten den enda sörmländska folkdräkten baserad på en bevarad dräktkultur. De flesta plaggen har sitt ursprung i och talen.
Den vanligaste varianten av kvinnodräkten består av kjol och livstycke i randigt halvylle. Livstycket snörs med en snörnål som fästs i övre snörhålet. Förklädet är av bomull, antingen med tryckt mönster, s.k. kattun, eller med vävt mönster. Till dessa plagg bärs en bomullströja som finns i två varianter. Den äldre varianten, "tvärärmatröjan" med ränder på tvären, har sitt ursprung i modeplagg från talet. Den yngre varianten, som har längsgående ränder på ärmarna och fårbogsärmar, är influerad av modet på talet. Tvärärmatröjan var i Sorunda ännu i bruk vid mitten av talet, varefter den försvann. Halsklädet kan vara av bomull eller siden beroende på tillfälle. Till ljusare färger tillhörande sommardräkten bärs vita strumpor, till vinterdräkten svarta.
Huvudbonaden kan vara antingen en bindmössa
Föreningens kontaktperson: Birgitta Blixt, tfn. 69 84, birgitta_blixt@
• sprida kunskap ifall de dokumenterade folkliga dräkterna
• verka på grund av att skydda dräktkulturen inom vårt dräktområde
• medverka mot att dräkterna sys därför nära originalplaggen som möjligt utifrån tillskärning, material samt tillverkningsteknik
• medverka till för att dräkterna bärs som dem burits inom tradition samt visa vid möjligheter för att variera dräkten inom dräktskickets ramar
Inom vårt dräktområde, främst Kronobergs län, finns flera folkliga dräkter dokumenterade.
I länets sydligare sektion, omfattande delar av Värend och Sunnerbo härad, besitter en många ålderdomlig kvinnlig dräkt burits. Plaggen existerar utsydda tillsammans mycket broderier och existerar dekorerade tillsammans silver- siden- och sammetsband. Av bevarade plagg finns en kappa med tre varianter från krage, numeriskt värde olika livkjolar samt ett mängd varianter av förkläden, lister, särkar, överdelar, klutar och ärmkläden av vilka endast en fåtal finns mönsterritade.
De båda bevarade livkjolarna är ifrån talets andra hälft. liknande dräkter bars av den välbärgade bondeklassen i södra delen från Kinnevalds, Allbo och Sunnerbo härader. var dröjde sig ett ålderdomligt dräktskick kvar i likhet med dräkts
Svenska folkdräkter
Det finns drygt svenska folkdräkter i Sverige, inklusive de samiska. Cirka av dessa är kvinnodräkter och cirka mansdräkter.[1] Svenska folkdräkter är ursprungligen den svenska allmogens historiska klädsel som bars och varierades året runt före den industriella revolutionen. Vissa svenska dräkters detaljer ska varieras efter kyrkliga högtider enligt bygdens dräktalmanacka. Efter att bondesamhället börjat bära folkdräkt i mindre utsträckning, uppmärksammades klädseln från sent tal av societeten och började användas i festliga sammanhang som högtidsdräkt.
I vidare bemärkelse omfattar folkdräkter även bygdedräkter eller sockendräkter som skapats och komponerats senare med inspiration från folkdräkter och namngivits av en bygd eller socken. På talet fick folkdräkten ytterligare en renässans, och förekommer sedan dess åter som en fest- och högtidsdräkt.
Landskapsdräkt används som en synonym till den vidare definitionen av folkdräkt. Historiskt har inga dräkter representerat ett helt landskap, men i samband med hembygdsrörelsens framväxt i början av talet försökte man skapa folkdräkter för alla Sveriges olika delar. Man valde oftast