Svalgets muskelfästen

Svalg

Svalget (även farynx, lat. pharynx) är ett 12–15 cm långt och rörformigt organ som börjar vid skallbasen bakom näsan och sträcker sig ned till matstrupen och omger struphuvudet.

Svalget kan indelas i tre delar: nässvalget (nasofarynx eller epipharynx), munsvalget (orofarynx) och nedre delen av svalget, undre svalgrummet, som kallas hypofarynx eller laryngofarynx.[1] Nässvalget är på insidan klätt med epitel och slemhinna, som är försedd med flimmerhår, och bakom näshålan finns svalgtonsillen (hör till den lymfatiska svalgringen) som skyddar luftvägarna mot bakterier.[1] I svalgets mellersta och nedersta delar utgörs slemhinnan av flerskiktat epitel som skyddar mot mekaniska belastningar från födan i samband med sväljning.[2]

En annan besläktad term som man kan stöta på är velofarynx. Det är en gemensam passage till systema respiratorii och canalis alimentarius, det går inte att andas och svälja samtidigt. Vid övergången mellan svalget och matstrupen finns en slutarmuskel, krikofaryngeusmuskeln, som vid kontraktion håller passagen till matstrupen stängd och slappnar av vid sväljning.[2]

Svalget innerveras av kranialnerv X.

Referens

Huvud och hals

Länk till quiz
meatuskanal eller öppning som leder till insidan av kroppen
conchamussla

Innehåll

  1. Cranium
  2. Neurocranium
  3. Viscerocranium
  4. Os frontale
  5. Os occipitale
  6. Os temporale
  7. Os sphenoidale
  8. Os ethmoidale
  9. Cavitas nasi
  10. Cavitas oris propria
  11. Maxilla
  12. Os zygomaticum
  13. Os palatinum
  14. Mandibula
  15. Ansikts- och tuggmuskulatur
  16. Halsens muskler
  17. Tungmuskulatur
  18. Pharynx
  19. Larynx
  20. Övrigt

1. Cranium

cranium
Kraniet, huvudets ben. Skyddar bl.a. stora delar av CNS. Utgörs av neurokranium och viscerokranium

gạlea aponeurọtica
Skalpen. Platt huvliknande senskida för flera av huvudets muskler. Fastförbunden med huden och förskjutbar mot kraniet. Syns på ”sagittalsnittet”. Bokst. a på ”stefan”.

lạmina extẹrna
Skalltakets yttre skikt av kompakt ben.

lạmina intẹrna
Skalltakets inre skikt av kompakt ben.

diploë
Lager av spongiöst ben mellan lamina interna och externa. Samlingsnamn för spongiöst ben i alla korta, oregelbundna och platta ben (såsom kraniet).

sutụra coronạlis
Kronsömmen, mellan pannbenet och hjässbenen. Nr. 41 på ”skallen”.

sutụra sagittạlis
Pilsömmen, belägen i medianlinjen, mellan höger och vänster hjässben. Nr. 46 på ”skalle

  • svalgets muskelfästen

    • Daglig träning från svalget är kapabel rädda liv

    Många äldre äger problem tillsammans med att svälja. Det är kapabel leda mot näringsbrist, lunginflammation och död. Särskilt ifall man dessutom har dålig munhälsa. dock för många går detta att träna upp sväljförmågan. Det visar en färsk avhandling nära Umeå universitet.

    Normalt sväljer oss gånger per dag, ofta utan för att ens tänka på detta. För enstaka person tillsammans med sväljsvårigheter kunna äta samt dricka dock vara en stort bekymmer. En känsla av för att föda fastnar i halsen eller hamnar i vrångstrupen, att hosta vid måltid eller äga svårt för att hantera föda i munnen, kan artikel tecken på sväljsvårigheter, dysfagi.

    – Inom vård och boende för äldre är detta viktigt för att man uppmärksammar sväljsvårigheter samt dålig munhälsa. Dessa bekymmer utgör både en hälsorisk och ger en kraftig försämring från livskvaliteten. Lyckligtvis går detta ofta för att behandla, säger Patricia Hägglund, doktorand nära Umeå universitet.

    Två av tre har sv&#