Risk för kärnkraftsolycka i sverige
Hur stor är risken för framtida kärnkraftsolyckor?
Efter Fukushima-olyckan har intresset ökar för att uppskatta hur stora riskerna för framtida kärnkraftsolyckor är. Två studier som tittat närmare på denna frågeställningen hittar ni här och här.
Det kommer troligen bli fler allvarliga kärnkraftsolyckor
Den första studien kommer till slutsatsen att den sannolika tidpunkten för nästa allvarliga kärnkraftsolycka är om 11 år, men osäkerheten är stora (det 95%-iga konfidensintervallet spänner från år till 52 år). Allvarlig olycka är också ett relativt brett begrepp, i denna artikel valde man att definieras det som en olycka som skattas till över 5 på INES-skalan. Men både Tjernobyl och Fukushima skattas som en 7:a på INES-skalan . Trots att skillnaden i konsekvenser för omgivningen är betydande (mer information om INES-skalan finner ni här och här).
Den andra studien försökte istället uppskatta hur stor risken är för en allvarlig olycka inom fem år (där en allvarlig olycka definieras som en olycka som når en 7:a på INES-skalan). De uppskattade denna risk till 14% men även de betonar att det finns stora osäkerheter i beräkningarna.
Sammantaget kan vi dra slutsatsen att det
Kärnenergiberedskap
Joniserande strålning vid en kärnkraftsolycka
Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen riskerar människor att utsättas för joniserande strålning.
Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som genomförs.
Du kan utsättas för joniserande strålning från radioaktiva ämnen om de finns i luften eller på marken. Du kan också utsättas genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna. Om din hälsa blir påverkad eller inte beror främst på mängden stålning du blir utsatt för (den så kallade stråldosen). Stråldosen avtar med avståndet från källan, så ju längre ifrån ett utsläpp du befinner dig desto lägre blir stråldosen.
Mer information om strålning och effekter av joniserande strålning finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten.
Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbp
Kärnenergiberedskap
Beredskap vid tragedi på kärnkraftverket
Den som bor eller vistas nära en kärnkraftverk bör vara väl förberedd ifall en olycka med kärnkraft inträffar. enstaka kärnkraftsolycka förmå leda mot utsläpp från radioaktiva ämnen som är kapabel skada människor och miljö.
Länsstyrelsen har ansvar för för att skydda allmänheten vid ett kärnkraftsolycka. detta vilar även ett ansvar på dig att artikel införstådd tillsammans med vad vilket gäller.
Området kring kärnkraftverket existerar indelat inom två beredskapszoner – enstaka inre samt en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen likt sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer ifrån kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.
I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och upplysning till allmänheten. Kommunerna liksom berörs från beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar samt Hallands län samt sektion av Marks kommun inom Västra Götalands län.
Utöver beredskapszonerna finns även en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär kilometer ifrån kärnkraftverket. inom Västra Götaland ingår Mark, Stenungsund, Lilla Edet, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn,