Är fleråriga ungkarlknappar invasiva
Parkslide (Reynoutria japonica)
Den fleråriga örten parkslide kan bli över två meter hög och anses vara den växt som orsakar störst skada i Sverige. Parkslide kan enkelt ta över stora områden och trycka undan andra arter.
– Vårt råd är att låta parksliden stå om du hittar den i din trädgård. Om du måste bygga ett garage eller något annat gäller det att gräva bort åtminstone två meter extra åt vardera håll och nedanför rötterna, säger Henrik Lange, som är Naturvårdsverkets expert på invasiva främmande arter.
Mördarsnigel (Arion vulgaris)
Mördarsnigeln har fått sitt namn av att den ibland äter andra sniglar, och kallades tidigare för spansk skogssnigel. Den konkurrerar med den inhemska snigelfaunan om föda och övervintringsplatser och orsakar betydande skador i trädgårdar och inom jordbruket. Det bästa sättet att bekämpa mördarsnigel är att samla in och döda sniglarna samt deras ägg, som ofta finns under blomkrukor och i andra fuktiga miljöer.
Vresros (Rosa rugosa)
Trädgårdsarkitekter planterar gärna vresros i parker. Den tåliga busken kan utan större problem överleva hundkiss, torka och till och med brand. Den trivs i såväl jord som i sand. I Kosterhavets
Invasiva arter
Invasiva arter är ett av de största hoten mot vår biologiska mångfald. Men vad innebär det att en främmande art är invasiv? Och hur ska vi hantera dem?
Invasiva främmande arter är globalt ett av de största hoten mot biologisk mångfald och hotet ökar bland annat på grund av klimatförändringarna och ökad internationell handel. I Sverige har vi minst arter som är eller riskerar att bli invasiva.
Vad är en invasiv art?
Vi människor har under många år avsiktligen flyttat runt djur och importerat vackra växter till våra trädgårdar och parker. Ibland introduceras också djur och växter oavsiktligen, som när mördarsingeln kom till Sverige med planteringsjord och därifrån kunde sprida sig i landet.
Främmande arter som har förmågan att sprida sig och hota de inhemska arterna, ekosystemen eller de tjänster som ekosystemen tillhandahåller, kallas för invasiva. Det kan handla om vattenlevande arter som spridit sig med fartygens barlastvatten. Eller växter som har planterats i våra trädgårdar för att sedan sprida sig och tränga undan till exempel inhemska arter som annars hade levt där och skapat större variation i landskapet.
De flesta främmande arter utgör inget hot m
Invasiva främmande arter
Första gången arten noterades vild i landet var då den ägde spridit sig från ett trädgård. Växten togs ursprungligen hit ifrån västra Nordamerika av den kände växtsamlaren David Douglas, och existerar tack vare sin imponerande blomställning enstaka omtyckt prydnadsväxt.
Vad är problemet med lupiner?
Det är enstaka snabbväxande, flerårig art liksom sprider sig effektivt tillsammans med frön, dock även genom underjordisk jordstam. Eftersom blomsterlupin är ett kvävefixerande art ökar kvävehalten i jorden där den växer, vilket kan påverka omgivande flora. Blomsterlupin konkurrerar även ut vägkantens övriga flora genom att dem skuggar lågväxande arter.
Hur bekämpar man lupinerna?
Lupinen är envis och seg och därför måste bekämpningen vara långsiktig och återkomma ofta. Rötterna klarar övervintringen bra samt fröna inom marken bevarar sin grobarhet i ovan 50 kalenderår. I inledande hand bör man titta till för att det ej bildas några frön genom att kapa av blomstjälkarna innan fröna mognar. Då fylls ej fröbanken inom marken vid och inga fler frön sprids ut i omgivningen.
Slåttra, trampa, gräv! Och fullfölja sedan ifall det igen
Nya och små bestånd bekämpas bäst genom att man gräver upp dem tillsammans rötterna. detta är enstaka arbetsam