Syren mörklila
Syren
- För namnet Syrén, se Syrén.
- För färgen syren, se violett.
Vanlig syren (Syringa vulgaris), även kallad bondsyren eller enbart syren, är en art i familjensyrenväxter. Den är ursprunglig i sydöstra och östra Europa, men numera planterad och förvildad på många håll. Det är den dominerande syrenarten i Sverige.
Syren är en lövfällande buske som blir relativt stor. Barken är skrovlig och gråaktig, som äldre flagnande. Bladen är motsatta, skaftade, spetsigt äggrunda, enkla och helbräddade, med hjärtlik bas. Blomställningarna sitter ofta parvis i spetsen på kvistarna. De bildar stora och äggrunda klasar. Fodret har fyra korta flikar. Kronan är vit eller mörklila, eller någon mellanform alltifrån blekt blå till svagt rödlila, den är cylinderformad med utbredd fyrflikig bräm, blompipen är lång, flikarna är korta. Ståndarna är endast två. Stiftet är ensamt. Frukten är en elliptisk, brun kapsel som öppnas i två delar. Fröna är tillplattade och vingade. Syrenen blommar i slutet av våren med en behaglig söt doft.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Syren är en populär trädgårdsväxt som är härdig i stora delar av landet. Veden är hård och står emot nötning
Syrensläktet
Syrensläktet (Syringa) existerar ett släkte i familjen syrenväxter[1] likt innehåller från cirka 20 arter. Arterna är stora buskar alternativt små växt ( meter). Bladen existerar motsatta samt ofta hjärtformade. De små (cirka 1 cm inom diameter) blommorna kommer vanligen tidigt vid våren inom stora klasar. Blomfärgen existerar oftast någon nyans från lila, dock även vita och rosa förekommer. Flera av arterna är starkt doftande. Frukten är enstaka kapsel.
Släktet står nära ligustersläktet (Ligustrum), men detta har bärlika, köttiga frukter.
Namnet kommer av grekiskans syrinx, såsom betyder rör. Syrenen besitter sitt ursprung i dem sydöstra samt östra delarna av Europa, men kom på talet till landet och kunde då kallas för hvit wild Jassmin. Snart visade det sig att syrenen tålde detta nordligare klimatet och blev snart ett populär trädgårdsväxt bland allmogen. Ett tjugotal syrensorter äger introducerats mot Sverige, dock den sk. bondsyrenen (S. vulgaris) existerar den vanligaste förekommande.
Syrener är populära park- samt trädgårdsväxter ovan hela den tempererade zonen, och förutom de naturligt förekommande arterna finns ett stor mängd hybrider samt kultivarer. ett syrenträdgård kallas syringarium.
Taxonomi
[Syrener
Syren, Syringa vulgaris.
De vanliga bondsyrenerna hör till nostalgi-växterna som många har ett särskilt förhållande till genom mormors syrenberså där barndomens saftkalas hölls och genom alla buketter vid skolavslutningen som gavs till fröken. Så är månadsskiftet maj-juni också "syrenernas tid"!
Syrener har funnits i odling mycket länge i vårt land. När man tittar runt vid gamla torpställen så hittar man ofta väldiga buskage med syrener, som genom rotskott har invaderat halva gårdsplanen.
Det här med rotskott är en sak som man måste tänka på om man vill ha en syrenhäck eller -berså i en mindre trädgård. Man måste vara beredd att hålla efter rotskotten, som skärs bort intill stammen eller grävs upp. Annars är rotsystemet ganska kompakt så det är tämligen lätt att flytta syrener till en mer lämplig plats om de skulle ha hamnat fel. Förökas lättast m h a välrotade rotskott, rena arter kan även frösås.
Syrener kan planteras i de flesta trädgårdsjordar som inte är extrema på något sätt. Den trivs dock bäst om jorden är närings- och humusrik och gärna något lerhaltig. Soligt läge ger rikast blomning men även halvskugga fungerar.
De vissnade blomklasarna skär