Vid vilken temp kan man salta vägar

Om vägsalt och grundvattenkvalitet

Internationell VA-utveckling 6/20

Vägsalt påverkar grundvattenkvaliteten vid våra vägar. Vägsaltet ger tydliga miljöeffekter och har även effekter på folkhälsan, enligt den här studien.

Av: Kenneth M Persson

Höstdagjämningen närmar sig och med den påminnelsen om att vi går mot mörkare och kallare tider. Trafikverket har nästan 10 mil statliga vägar och ca 25 procent av dem saltas då ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. De saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Salt kan påverka växtlighet, vegetation och vatten närmast vägbanan.

Salt ökar även korrosionshastigheten för betong och metall. Beroende på väglag, temperaturförhållanden och nederbördssituation krävs saltning olika ofta. Trafikverket uppskattar att man lägger ut kring   ton vägsalt på det statliga vägnätet per år i Sverige. Också kommunerna väljer att halkbekämpa med hjälp av vägsalt, så den sammanlagda mängden salt som läggs ut på vägbanorna kan uppskattas till närmare   ton årligen.

Artikeln
Lazur och medförfattare har sammanfattat vad som är känt om hur vägsalt påverkar grundvattenkvalitet längs vägarna i en ny artik

  • vid vilken temp kan man salta vägar

    • Trafikverket har nästan 10 mil statliga vägar och ungefär en fjärdedel av dem saltas eftersom ingen annan halkbekämpningsmetod fungerar. Vi saltar på högtrafikerande vägar och där det ofta är snabba temperaturväxlingar. Det finns negativa effekter av att salta som vi är medvetna om, men utan salt skulle främst den tunga trafiken stanna. Vi arbetar med att förbättra metoderna och försöker ständigt att minska saltmängden.

    Halkbekämpning handlar främst om framkomlighet

    Vi bekämpar halka i första hand för att inte få stopp i trafiken. Utan halkbekämpning skulle den tunga trafiken riskera att stå still, framför allt i backar, vilket påverkar hela trafiken.  Det kan bli totalstopp i flera timmar, komplicerade bärgningar, plog- och saltbilar kan fastna i köer. Skolskjutsar och många andra transporter kan få stora problem att ta sig fram.

    Halkbekämpning är alltså i första hand en framkomlighetsfråga. I vissa fall, till exempel vid den första osynliga halkan på hösten,

    Vägsalt

    Vägsalt eller tösalt är en salt såsom främst används som halkbekämpningsmedel vid vinterväglag, men även för för att förhindra dammutveckling på vägar.[1] Vanligen används natriumklorid (koksalt) eller kalciumklorid. Som alternativ används ibland dyrare kalciummagnesiumacetat, CMA,[2] samt kaliumformiat.

    Vägsaltet strös ofta ut tillsammans med en saltspridare. De mindre modellerna tillsammans hjul existerar handdrivna samt har vissa likheter tillsammans med skottkärror alternativt handgräsklippare. detta finns även plog- samt saltbilar samt större saltspridare som tillbehör till exempelvis hjullastare.

    Vanligt vägsalt existerar bara effektivt ner mot minus 6–10 °C. existerar det kallare kan saltet få motsatt effekt. Vägsalt används ibland även nära kallare förhållanden, om detta väntas vänligare väder. nära mycket kallt och torrt väder blir körbanan ojämn och nödvändigheten av halkbekämpning mindre. angående det existerar både många kallt inom kombination tillsammans nederbörd förmå det dock bli extremt besvärligt vid vägarna samt i vissa fall är kapabel då vägar behöva stängas av till trafik.[2]

    Vägsalt kunna påverka miljön såtillvida för att skador är kapabel uppstå vid vegetation.[2] Även små mängder har inom början från talet demonstrerat på negativ effekt hos djurplankton inom sj