Grå orm med gult huvud
Snok
- För musikgruppen, se Snook
Snok (Natrix natrix), kallas även vattensnok eller vanlig snok, är en ormart vanlig över stora delar av Europa. Grundfärgen varierar vanligen från gröngrå till brun. Oftast har snoken små mörka prickar längs ryggen, och nästan alla individer har vita eller gula fläckar på vardera sida av nacken. Se dock underarten gotlandssnoken nedan. Snoken är inte giftig och uppträder inte aggressivt mot människor annat än i trängda lägen.
Färgen kan variera betydligt mellan individer, från grå till svart, över brunt och grönaktigt, men snoken kan vanligtvis kännas igen på det ljusa mönstret på nacken. Även kroppslängden varierar, hannarna runt 80 cm och honorna lite längre[2]. Även upp till 2 meter långa individer har påträffats, dock inte i Sverige. Honorna är längre och grövre än hanarna.
Förr har snoken använts som föda av människan. Idag betraktas den inte som hotad av Internationella naturvårdsunionen, men lokalt är en del underarter och populationer utrotningshotade. Den är föremål för skyddsåtgärder i vissa länder, särskilt i Europa, där snoken skyddas av Bern-konventionen.
Utseende och anatomi
[redigera | redigera wikitext]Huggorm
- Denna artikel avhandlar djurarten Vipera berus, till övriga huggormar se familjen huggormar.
Huggorm (Vipera berus) existerar en art inom familjenhuggormar och såsom förekommer ovan stora delar av palearktis.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Merparten huggormar existerar runt 60&#;cm långa. Huggormshanen blir oftast inte längre än 65&#;cm lång samt honan ca 10&#;cm längre. Enstaka exemplar om cirka centimeter existerar kända.[2] Huggormens pupill existerar svart samt vertikal, likt kattens, mot skillnad ifrån snokens runda. Området runt pupillen varierar från rödfärgad till bärnstensliknande.
Huggormen äger oftast relativt ljus grundfärg, ofta ljusbrun, med en mörkt sicksack-band längs ryggen. Det finns också helsvarta, melanistiska individer. Ärftligheten existerar inte helt klarlagd, dock fler hanar än honor är helsvarta[källa&#;behövs] eller äger andra färgvarianter som mer ljus grundfärg alternativt silvergrå mot ljust gråblå.[3] Det finns även normalfärgade former såsom saknar sicksackbandet. Nästan samtliga huggormar föds "normalfärgade", dock en sektion blir mörkare med år.
Det förekommer också ett rödbrun form eller gestalt som inom regel existerar honor samt dessa kallas ibland på grund av äspingar. Äve
Se skillnad på snok och huggorm
Har du en farlig giftorm på tomten eller bara en vanlig och ofarlig snok? Vi listar de 10 lättaste sätten att se skillnad på ormarna i sverige.
Har du en farlig giftorm på tomten eller bara en vanlig och ofarlig snok? I många lägen är det viktigt att kunna ta reda på vilken orm du har att göra med - men det är inte alltid så lätt. Det som komplicerar artbestämning är att ormarna kan variera väldigt mycket i attribut, vilket leder till svårigheter om man bara ser till enstaka attribut. Exempelvis kan huggormar varierar i färg, från ljusbrun till nästan helt svart. De har oftast det karaktäristiska sicksack-bandet längs ryggen i en mörkare teckning men det finns även individer som helt saknar sicksack-bandet.
Gå inte på myten om huggormen
En vanlig myt är att huggormar inte kan simma, och att om du därför ser en simmande orm kan vara säker på att det inte är huggorm. Det stämmer inte alls - huggormar är utomordentliga simmare och klättrare. Huggormar